Efter en avkopplande ledighet känner jag en stor önskan om att hålla i det lugn jag erövrat. När jag gjorde min morgonyoga på årets första arbetsdag kom orden ”lugn och metodisk” till mig. Yes kände jag, så vill jag förhålla mig till vardagen på det nya året!

Tidigare erfarenheter säger mig dock att det på sin höjd håller i sig ett par veckor. Jag har tidigare skrivit om hur känslan av oro och stress ökade, i takt med att jag började gå allt snabbare efter att ha blivit sen från dagis efter en utdragen lämning.

För det är ju så vi människor fungerar. Ökar vi takten och antalet aktiviteter utan att säkerställa att vi får tillräckligt med vila och avkoppling påverkas vi. Pulsen stiger, andningen blir ytligare. Och därmed tappar vi goda förmågor som planering, kreativitet, empati, koncentration och handlingsförmåga. Alla bra att ha, inte minst för den metodiska delen som jag vill uppnå.

Nöten att knäcka är således hur jag ska lyckas bättre, längre än vad jag brukar. När jag föreläser om personlig hållbarhet brukar jag ta upp tumregeln att helst bör balans mellan aktivitet och vila uppnås varje dag, batteriet ska aldrig börja lysa rött. Eller åtminstone ska man över en vecka uppnå balans. Men så är det ju lättare att säga än att göra …

Under hösten kom jag igång med en för mig mycket bra sak – morgonyoga. Jag gör den medan kaffet bryggs och den tar inte mer än fem minuter. Den lilla stunden ger mig mycket information om mitt fysiska tillstånd. Jag känner under inledande solhälsningar av var i kroppen det finns spänningar. Vader, nacke eller höfter? Sedan fortsätter jag med övningar utifrån den informationen.

Nu lägger jag till ett avslutande moment där jag känner av hur jag mår. Vad är det för känslor och tillstånd jag inleder dagen med? Utvilad eller trött? Glad eller nedstämd? Förväntan eller oro inför dagen? Med den informationen om mig själv kan jag agera medvetet för att ta hand om mig själv. Och bibehålla årets intention: att vara lugn och metodisk!