Jag minns en tid när jag bara lade huvudet på kudden och sov. Jag minns en tid när min 13-åriga son inte heller hade svårt att sova. Men nu är vi en del av statistiken över personer med sömnsvårigheter. I alla fall lider jag av tillfällig insomni, enligt ett test (sömn.se).

Jag har oftast inte svårt att somna, det tar bara lite tid. Och ja, jag skippar skärmar i god tid innan jag ska sova, tränar regelbundet och dricker inte kaffe efter klockan 15.

Om det bara var att det tar lite tid att somna skulle det inte vara ett problem. Men jag vaknar ofta på natten och har svårt att somna om.

För min son handlar det inte om att vakna lätt – när han väl sover kan man göra nästan vad som helst utan att han vaknar. Hans problem är att somna. Det började i höstas när många av hans aktiviteter styrdes om till ”hemmaaktiviteter”. Hans svårigheter att komma till ro, och i säng, i tid kan härledas till mindre fysisk aktivitet och frisk luft. Alltså för mycket stillasittande och för lite utlopp för den energi barn har.

Vi är inte unika, jag och min son. Runt var tredje person har sömnbesvär då och då. Var tionde svensk har svårare besvär.

Att det är viktigt att sova är det nog få som ifrågasätter, men jag tror att vi måste poängtera hur viktigt det är. Ju mer jag läser om sömnens betydelse, desto mer övertygad blir jag om att det är lika viktigt att sova som att äta, dricka och röra på sig.

Sömnen behövs för att kropp och hjärna ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck. Det är under sömnen vi bearbetar känslor, upplevelser och erfarenheter – vi lär oss när vi sover. Minnet stärks dessutom. Immunförsvaret försämras av otillräcklig sömn, vilket får negativa hälsoeffekter. Ökad risk för depression, fetma och cancer är några.

Att sova gott är en prioritet i mitt liv och jag har infört en andningsövning när jag ska sova. Den kallas 4-7-8-metoden och hjälper mig att få ro. Genom större och djupare andetag sänker man hjärtrytmen.

Det fungerar. Jag somnar lättare och sover bättre.